Fick blodad tand från förra veckan och lät ett pass på spinningcykeln inleda veckan. Hoppas på att bakdelen ska bli härdad och sadeln inte ska lämna lika djupa avtryck denna gång, borde överväga att alstra späck till de bakre regionerna. 

Uppehåller mig på golvet med sysselsättningen att lyssna på Disneylåtar och utsätter familjemedlemmar för skönsång. Skulle kunna använda Disneysånger som soundtracket till mitt liv, kan majoriteten i sömnen och var så djupt beroende av Lejonkungen i barnaåren att mor tog filmen i beslag och det blev videoförbud allt för länge. Skulle antagligen spelat sönder och samman filmen annars, har kvar alla nötta videoband men är i avsaknad av en videospelare. Att man nu dock kan plocka ner allt från internet är en ren lyckoträff, en ännu större lyckoträff är att bli uppbjuden till bror och kolla på Anastasia som avrundning på början av veckan.   

Att gå till sängs tidigt en fredagskväll för att sedan vakna upp av att en pojkvän våldgästar en klockan fyra på natten är bland det mest romantiska och mest skrämmande som upplevts. Han hade färdats via tåg från Göteborg, sedan haffat nattbussen från Skövde för att sist sparka sig fram på longboard från Töreboda ut på landet i 20 minus för att överraska mig. Blev minst sagt överraskad och inser att jag hädan efter inte kan känna mig trygg i min egen säng. Men han värmde mitt hjärta och jag värmde honom.

Tur för mig att mor och jag införskaffat en ny säng efter som denna kommer associeras med traumatiska händelser. Den är 1.60 bred och när man lägger sig ner känns det som att drunkna i ett hav av fluffiga kattungar, exakt den känslan jag eftersträvade när jag började mitt sängsökande. På tal om kattdjur så blev Lasses svans smekt av lågorna igår, lucky him att han har tre tons päls i överflöd så han kan kompensera missödet. På tal om hår fick min kalufs sig en god gärning i form av kokosolja som sattes i igår kväll, ger det terapi innan det ska donas till och misshandlas i framtiden. Vill ägna en extra tanke åt hur allt följde en röd tråd i detta inlägg.

Vaknade upp av strålande sol och snöfall och eftersom det bokats in en träff med fröken Myrvik så kunde inte en torsdag börjat på ett mer gemytligt vis. Glömt bort hur 12 minus mot kinderna känns och hur iskalla vindar får ögonen att tåras och efter dryga milens promenad sökte vi skydd inomhus och fyllde på kistan med havrepannkakor. Eftermiddagen var tänkt att spenderas rusandes upp och ner i en pulkabacke men efter en analys av snön konstaterade vi att det inte var snö av den sorten man åker pulka i som befann sig på marken. Den andra anledningen var att pulkorna var spårlöst borta. Sörjer och oroas eftersom jag och min pulka har varit varandra trogna sedan jag var två år och den är i sådan där hård och rejäl plast som inte ger vika för något, sådana skatter tillverkas inte längre. 

Så tanken på barnsligt nöje uteslöts och vi begav oss ut på promenad nr.2 och avverkade motionsspåret på fem kilometer. Vindbitna och rödrosiga stegade vi sedan in löparskor för att pröva sängar i syftet om att hitta någon som passar mig. Tycker hela sängsökandet är som en djungel och blir sönderstressad när någon frågar om jag behöver hjälp eftersom jag har noll koll på situationen. Förklarade mina farhågor för mor och hon sa bara åt mig att leta upp adressen till Kungsängen för de har tydligen rea. Strävade emot och sa att jag vägrar sätta min fot där ensam, tog för tusan en evighet innan jag insåg att det hette KungSängen och inte KungsÄngen. No way Jose att jag beträder den lokalen ensam. 

Satte uppe halva natten och sökte min framtid och slutade upp i fosterställning under täcket med vånda inför vad som komma skall. Mitt försök i att finna något och bilda ordning i framtidskaoset resulterade i för lite sömn och ett tröttsamt huvudinnehåll. Gick ut på en promenad i naturen på jakt efter den energi som blev en bristvara under dagen. När man finner fotspår mitt ute i skogen undrar man vad den personen hade för ärende där ute i ingenstans och jag måste stanna ett tag och begrunda varför fotspåren helt plötsligt upphör och vart började de från första början. Gillar att se välbekanta saker som granbarr, älgspår och harpluttar, gillar inte när Moder Natur lurar till det på det  viset, känner mig bedragen.  

Frisk luft alstrade hur som helst fram tillräckligt mycket energi för att orka med att ladda ner The Sims 2. Suttit och spelat ett tag och måste medge att trean är oslagbar och orginalspelet är bättre än tvåan. Ägde under min barndom majoriteten av de extension packs som fanns till The Sims 1, hade en lycklig barndom med syskon, djur och The Sims.

Står som bäst och prövar och knåpar på kläder till helgens festligheter och kommer på att inget gör sig rättvist i strumplästen. Går för att söka upp det tilltänkta paret och när man som bäst står och river i hallen inser man att de jäklarna är kvar i Göteborg. Pojkvännen som är ägaren till lägenheten är dessvärre inte kvar i Göteborg. Satte i gång en skallgångskedja ända till Alperna och det finns hopp om att pjuxen och jag kan återförenas igen.

Har idag befunnit mig mer än halva dagen i stan och både tränat och lämnat jobbansökningar. Träffade även på gamla klasskamrater och även en jobbkamrat, nästan så man saknar det med Skövde, att man alltid korsar vägen med någon man känner. När tanken slår mig så satt jag inte ner under de sju timmar jag var hemifrån, och när jag väl satt ner så var det på en träningsmaskin. Skamligt nog är det enda jag gjort sen jag kom hem suttit ner, ska fortsätta denna sedvänja med att sätta mig i bilen och hämta bror min.

Mötte upp två förträffliga damer igår över en kopp varmchoklad på Pims och som vanligt när man är med dem känns det som tiden löper iväg. Det blev en fin avslutning på en vecka som känts lång och idag fick jag en bra start på denna vecka genom att spendera dagen med Angelica.

Vi avverkade som vanligt många kilometer till fots och det är skönt att få ventilera av sig ett slag. Känner mig kluven över att vintern återvänt, klyvs mellan att omgivningen blir så mycket finare med lite puder på och att det är så förbannat halt ute att man varken kan framföra ett fordon eller sig själv utan att stå på givakt eller skriva sitt eget testamente. Efter att jag och Angelica strosat vinterlandskapet fram serverades det pannkakor med två sorters sylt i ett pittoreskt kök. När vi berövat huset på dess matmagasin kände vi att det var dags för ett miljöombyte och slog oss ner under nytt hustak. Tog en vandring längst med memory lane när vi kollade igenom gamla bilder från vår tidiga tonår och mindes hur det var att vara knappt 15 år gammal, redo för äventyr och blåögda på livet. Rundade av med pepparkakor och mjölk runt köksbordet innan dagen led mot sitt slut och hon lämnade min boning.

Jag har nog alltid dragits med lite skröplig syn, gick bet på syntestet och fick som liten en bokad tid till Farbror Optikern. Men de svaga ögonen har kompenterats upp med ett förträffligt luktsinne utan dess like, både på gott och ont. Känner direkt lukten om någon i tysthet kvävt en rap, om någon i en tågkupé tar av sig skorna och blir omedelbart illamående om någon äter mat i ett rörande fordon. Jag kan inte utstå lukten av en wunder baum, den stickande lukten kväver en och doftgranen slängs ut lika fort som den sattes in.

Men sidoeffekterna vägs upp av det positiva med att ha ett förträffligt luktsinne. Genom dofter skapas minnen och bara en liten uns av en doft kan översvämma ens inre med minnesbilder. Känslan av följande dofter är obeskrivliga. 

- Nyklippt gräs och syrener. 
- Sköljmedel. Hänger upp nytvättade tröjor i rummet och låter rummet fyllas upp av doften. Favoriten är Comforts limited edition sköljmedel för två vintrar sedan, annars toppar det blåa Softlan listan.  
- Solvarm hud.
- Fuktig mossa.  
- Att ligga och snusa mellan skulderbladen på den man tycker alldeles för mycket om. 

Tur för mig att jag frodas i doften av sköljmedel, katten vomerade precis i min säng. En extra tacksägelse till mor min som köpt tre olika sköljmedel att vraka mellan.   

Slöt inte ögonen förens efter tre i natt och all skuld kan läggas på min lätthet för att bli beroende av saker. Skapar för jämnan beroende till diverse saker, havregrynsgröt, The Sims, sköljmedel, SATC, yatzy och nu senaste laddade jag ner Gossip Girl. Borde börja beakta min beroende-gen, på allvar.

Annars huserade jag hos Angelica för att få en glimt av hennes nya misse. Föll pladask och ville direkt stoppa ner krabaten i jackfickan och smussla med hem. Annars promenderade vi i det fina vårvädret som inträffar i mitten av Januari istället för de vargavintrar som det bjudits på föregående åren och detta skevar till hela min livssyn. Vi pratade om allt som föll över oss och jag gillar att prata med människor som genuint lyssnar och är kloka på riktigt, skyr människor som ger en svaret som förväntas och som likväl går att finna på Google. Med kloka människor slipper man undan känslan av att bara vilja sluta munnen runt ett avgasrör.

Det var inte i år och det är drygt en vecka försent för att resumera båder 2011 och nyår. Skulden läggs på att jag vistas en längre tid i hemifrån och fick nyårs firandet langat rakt i ansiktet när jag kom hem och har därför haft grövre problem än vanligt att ställa om till vardag. Men hem kom jag och firade nyår med fina vänner och finmiddag gjorde jag också och årets första måltid blev fylle-cheese på Donken på Avenyn. Gillar att ge årets glamorösaste kväll lite kontrast och älskar att flöta mat i flotta outfits.

Bästa nyheten detta år- än så länge, är att jag har införskaffat en laddare och kan alltså nu utnyttja min dator hämningslöst igen. Ska alltså vinna tillbaka alla förlorade själar som fanns här innan min resa och ska bli rik på mitt bloggande, operera brösten och ha en lägenhet full av skor och tandblekning. Men det är inte förens imorgon, för ikväll har jag vänt på dygnet och ska spela meningsfulla onlinespel.

Veckan gick förbi i ett sus och helt plötsligt stod man här och klampade in på fredagen. Trodde inte tiden skulle gå så fort när vi beställde resan, men när det händer mycket så har tiden en tedens att flyta på utan att man lägger märke till det. Så imorgon mina kära konfirmander styrs kosan mot Thailand. Så i dryga tre veckor ska jag sola, bada, äta, shoppa och få massage tills jag tappar räkningen och återvänder, det gör jag den 28 december. 

Just nu rensas kameran, resväskan är packad och jag är lika osäker som alltid innan jag reser iväg. Just nu står lussekatter och julmust på agendad och de ska delas ihop med min kärlek i ett virrvarr av täcken och ben. Han sover här idag och det är precis så jag vill avsluta innan jag reser, insnörpt i hans famn. 

Så ha en bra jul, var rädda om varandra, ära vare gud i höjden, glöm inte reflexen, varannan vatten, spara er till äktenskap och stay in school, så ses vi i framtiden.   

Första advent gick av stapeln i helgen och avsaknaden av snö var påtaglig och som det julhelgon jag är rev det en del inombords medan stormen Berit rev i träden utanför. Men här hemma log vi ett slag för advent och bakade både mjukpepparkaka och lussekatter och sänkte julmust i takt med julmusik. Den gula degen jäste över i bunken likt ett vulkanutbrott och skulle räcka till hundra lussekissar men vi fick i runda slängar ihop drygt 50 st, vilket säger en del om bullarnas storlek. Så det blev inte lussekatter till ett helt kompani utan det blev lussekatter som stolt kunde serveras till jättar.

Eftersom jag befinner mig allt för många mil bort när jag och Fredrik har 3 år tillsammans, fuskade vi en aning och gjorde helgen till våran istället. Amerikanska pannkakor serverades till frukost, några timmar spenderades i bastun och sedan avslutades kvällen med att vi åt julbak tills magen sa stopp och drack julmust tills det rann ur näsan. Som en extra guldkant förlängdes tiden ihop och Fredrik åkte hem först idag, vilket innebar två extra nätter av kärlek. När stormen drar sig fram utanför fönstret och resluterar i ett strömavbrott då finns det inget som är bättre än att få kura sig intill någon och lyssna på vinden som tjuter utanför i mörkret.