isabellemarienilsson

Klockan är snart ett och jag är inte trött. Jag söker desperat efter underhållning, jag lyckas halvdant. Sitter och funderar lite och lyssnar på bra musik. Funderar på att min far är rätt söt som kommer in i rummet med tandborsten och frågar vad jag gör. Svaret blir att jag kollar på trippeltänger och den arma stackarn sätter sig i soffan och vill veta vad en sådan gör, härligt med 40+ män som visar intresse för sin dotters ytliga sysselsättning. Guldstjärna till dig far min! Så nu tänker jag att min far är en bra man och då slinker vi in på tankarna var min man är. Han kan lika bra va i djungeln, kanske Kongo vad vet jag. Det kom ett telefonsamtal från hans hem, men icke sa nicke var det till mig, nejnej. Det var till min far, återigen till min far. Lika bra var kanske det, för det var hans mor. Jag kunde kanske fråga var hennes son var, har han kanske gått med i ett korståg, har han flyttat till Svalbard eller har han helt enkelt förvandlats till ett spöke. Jag tror han skulle va söt som ett spöke, lite blek med en kedja rasslande runt hans spökfossingar. Rätt coolt med en pojkvän som skulle kunne gå genom väggar. Lite Superman över det. Jag kan ju va Catwomen, men jag ser mig mer som Hulken eller Bamse.