klippa sig och skaffa sig ett jobb

Klockan är bara barnet och jag skulle kunna begrava mig i min säng och dess ljuvlighet. Fråntogs min jobboskuld idag och huvudet mitt äro pryglat. Är såpass med i spelet nu att jag kan bemästra en kassa i så stor mån att det inte bildas en kö ut till horisonten. Svär dock innerligt över alla hundraelva varanter av bröd och tusen äppelsorter och deras nummer som ska läras in utantill. Kommer ligga och rabbla PLU-nummer som ett mantra i sömnen och drömma om kvisttomater och ekologiska gurkor.

Har tillagat min matlåda och planerat in hur kvällrutinerna ska förlösas så att jag spar in så mycket tid som möjligt, allt för att kunna se på Big Brother utan att det nalla på min nattsömn, det är finalvecka och det finns inget skam i att vara en BB-slampa. Sen är det åter dags imorgon, ingen vila bara pang på't igen, är ju en lärjunge nu.

frånvaro

Flydde fältet och bosatte mig i ett somrigt Göteborg några dagar. Solen sken som om det inte fanns någon morgondag och det gick att gå med bara ben tills det ljusnade. Grillat på klipporna, legat på rygg och tittat på en blå himmel i Slottsskogen, tagit båten ut på Skärgården, strosat på stan och åtit thaimat i gräset, utgång en sommarljummen kväll, avlagt ett kvällsbesök på IKEA för att fynda småprylar och äta förmånlig glass, fått sova och andas i takt med min hjärtevän, det är vad mina senaste dagar har bestått av.  Ville bara suga i mig allt och aldrig släppa taget om det. Kanske samlar känslan av sommar och stoppar den i en låda och tar fram den när jag vill känna något extra.   

Plockat upp min packning och hivat ner den i tvättmaskinen och gjorde detsamma med sängkläderna. Efter en vecka med ohämnat sällskap av mitt hjärta känner jag ett sting av saknad i bröstet, en övergivenhet som jag trodde jag lämnat bakom mig långt tillbaka i vår kärleksresa. Men nej, känner mig ömklig, vill omfamnas och inser att en veckas sällskap inte var tillräckligt. 

Ska ta mig tillbaka till vardagen, har hämtat ut mitt arbetsschema, ska iväg på ett träningspass, ska acceptera att vädret inte längre kommer vara oklanderligt denna vecka och att jag vaknar upp ensam, allt är lite som ett slag i ansiktet.




















änglar, finns dom?

Dagar blir till veckor, som blir till månader, som tillslut formar ett år som passerat. Det finns stunder i livet som man inte vet hur mycket det kommer påverka en, allt man vet är att man kommer förändras.

För när hela omgivningen krackelerar och tillvaron skevar är det okej att falla isär. Sen plockas man ihop igen och reser sig. För man måste få känna de känslor som är svåra att sätta ord på. Att lära sig att inte hålla kvar vid det oväsentliga, att ta vara på även de små ting, att andas och att älska. För det är okej att sakna, att skratta och att leva igen.

Vissa tror att man kommer till himlen, jag vet att ni stannar i hjärtat.

Kristi flygare

Första halvan av gårdagen var så intensiv att jag trodde att klockan var fyra då den blott var 10. Med fika och picknickfilt under armen gav sig jag, Angelica och bror oss iväg för att kolla på aktiva cyklister som trampar sig Vikenrunt, vi tre var aktiva åskådare och Fredrik var en aktiv deltagre. Att vara aktiva åskådare begär mer av en än vad man tror, det ska fikas, hälsas på cyklister, hållas utkik efter en grabb i gul cykelhjälm för att slutligen sluta upp med att man hetskör en bil bakom en cyklistklunga med exalterade medpassagerare.

När loppet väl var över, landade vi i sängen och somnade som små barn, och sen var det bara att vakna, skjutsa hjärtevän till tåget och säga puss och hej. Ungefär där slutade dagen vara intensiv och därefter slog jag läger i broders rum och utnyttjade faciliteterna som finns där och lät dagen lunka vidare.





onsdag mitt i veckan

Har idag lärt mig att jag är kapabel till att tillverka svettänglar. Dör av utmattning bland pilatesbollarna och viftar lite med armarna och voilá, på golvet stoltserar en ängel av svett, med vingar och allt. Använder mig av min kreativa sida även i gymlokalen till omgivningens stora missnöje.

Men jag är nu nyutkommen ur duschen och är som förnyad, är ett vandrande doftmoln av ros, sommaräng och kaprifol. Ska skämmas bort med nattligt sällskap av min hjärtevän såhär mitt i veckan. Igår hade jag nattligt sällskap av fröken Myrvik efter att vi bestämt att det hade blivit alldeles för sent och synnerligen för mörkt ute för att ta cykeln hem. Därför slog hon koj här och därmed har jag prickat in sällskap två nätter på raken. Eftersom jag inte alltför ofta får min hjärtevän här över natten mitt i veckan ska jag ta tillfället i akt och tända ljus i rummet, fluffa kuddar och göra mig fager till tusen.   


get fit och die trying

Här sitter man nu på baken med intorkat svett i både hår och på kropp efter kvällens gruppass. Vågade mig ut på ett nytt pass men vågade inte bekänna att jag var ny när gruppledaren frågade om det fanns någon debutant i salen. Väljer alltid att tiga i de stunderna, antagligen på grund av någon djupt inrotad djurisk instinkt som handlar om att inte vilja bli utpekad som den svaga länken i gruppen. Därefter hamnar jag på en plats längst bak där ledaren inte kan se mig, men där jag däremot kan se hela gruppen, självklart medvetet och taktiskt valt. Efter några gånger, då jag är inbiten står jag fortfarande kvar längst bak men vågar nu hälsa på mina gruppmedlemmar och är alltså accepterad av flocken. Mission completed. 

Helgen som passerade innebar att jag innehavt sovsällskap i en nybäddad säng, haft picknick i det gröna och somnat på en äng med solen i ansiktet. Tänker tillbaka på det och får lyckorus i hjärtat och vill gifta mig med känslan som tanken ger mig. Ska även ingå giftemål med naturen och all ljuvlighet som den här årstiden bjuder på, men kommer begära skilsmässa om det fortsätter regna.


esam fånge söker cellskap

Det gynnsamma med regnväder är att man kan strunta i att tvätta håret efter att ha slitit som ett djur på gymmet. Håret må se absurt flottigt ut men jag fastställer att det är bara är blött och skyller alltsammans på regnet. Slet åter som ett djur på gymmet idag och luktade så gräsligt när jag kom hem att jag kravlade mig ur de svettdränkta paltorna och googlade hur man får bort odör från träningskläder.

Har sedan tretiden varit ensam i hushållet och försökt hushålla med tiden. Duschade så länge att speglarna immade igen och far hade gått i taket, när katten är borta dansar råttorna på bordet. Skivade upp frukt på en tallrik och valde att kolla på en film, i köket, bara för att det fanns ro till det. Nu börjar dock ensamheten ta ut sin rätt och att vara ensam på kvällen är inte lika trivsamt som att vara det under dagtid. Det har gått såpass lång att jag berättade för Lasse att "Sitt kvar, jag bara ska gå på toaletten" när jag pausade mitt i filmen. Lasse är alltså en katt.


på torsdag är det ärtsoppa, på lördag är det fest

Har hunnit uträttat en del, såpass att jag uträttat det som egentligen skulle uträttas imorgon. Trilskas med hundar som med sina leriga trampdynor tassar runt i rummet mitt. Börjar förstå varför far min tycker det är dåraktigt att ha ett vitt rum när man lever i symbios med pälsdjur. Men lite smuts härdar en bara och det är vetenskapligt legitimt att barn som utsätts för lort är friskare. Eftersom jag varit övervägande frisk under mina levnadsår kunde jag med andra ord lika gärna varit uppväxt i rännstenen.

Men skrattar bäst som skrattar sist för nu har jag dragit runt på en kliande hals och tillverkat slembollar i snart två veckor. Trotsar doktorns ordination och beger mig till gymmet för ett spinningpass och vet redan innan att det bara kommer förvärra hälsotillståndet. Hoppas på att dammtussarna och gruset i min säng ska uträtta mirakel och göra mig frisk lite kvickare.


på hemmaplan igen

Antar att jag kan medge att jag legat på latsidan här det senaste. Kuskade iväg till Göteborg för miljöombyte och för att spendera pengar på IKEA. Att vandra runt bland de prispressade varorna, i varierande kvalité och platta förpackningar är för mig som att befinna sig i harmoni. Dragandes på en kundvagn sicksackade vi oss fram mellan hyllorna i ett näst intill tomt IKEA, fördelen med att befinna sig där strax innan stängning en måndag.

På dagen plankade vi på spårvagnen som tog oss till Slottskogen där vi beskådade djuren tillsammans med utbytesstudenter och barn. Pingvinerna och älgarna blev dagens höjdpunkt, men i grund och botten gillar jag alla djur i vår natur, lite såsom Dalai Lama. 

Och sen så kom man hem och så har det regnat från en grå himmel. Har plockat ordning på mina jaktbyten ifrån helgen och legat i sängen och kelat med mina pälsdjur. När det började sprätta i benen trotsade jag vädret och promenerade i skogen och nu ska jag in i duschen för att rena pälsen från dagarna som varit.    









på hemmaplan

Valborg bjöd på bravader och förlustelser. Vistades först utomhus och skämdes bort av att Maj var här på riktigt, trängdes sedan i en lägenhet och anslöt till skaran på köksgolvet innan det begav sig. Vet inte hur många lokaler det fanns inte heller hur mycket folk det var på plats, visste aldrig riktigt vart vi var och antar att vi missade Den Svenska Björnstammet och Movits. Dansade tills fötterna ömmade och gick barfot hem på Göteborgs ljumna gator.

Återhämtade mig i ett soligt Göteborg som bjöd på gräs mellan tårna, grillkväll med ypperligt sällskap och glass i eftermiddagssol. Att skämmas bort med min hjärtanskär några dagar gör att det känns särskilt tomt att inte ha honom vid min sida om kvällskvisten. Men att komma hem har sin fördelar i form av en gigantisk säng och att bli bortskämd med en trädgård som grönskar. Har vädrat sol idag på balkongen och motionerat när kvällssolen fortfarande värmde. Nog för att Göteborg må vara svårslaget när det står i blom, men fortfarande har landsbygden den ohotade första platsen i mitt hjärta.


RSS 2.0