isabellemarienilsson

Här sitter man nu på baken med intorkat svett i både hår och på kropp efter kvällens gruppass. Vågade mig ut på ett nytt pass men vågade inte bekänna att jag var ny när gruppledaren frågade om det fanns någon debutant i salen. Väljer alltid att tiga i de stunderna, antagligen på grund av någon djupt inrotad djurisk instinkt som handlar om att inte vilja bli utpekad som den svaga länken i gruppen. Därefter hamnar jag på en plats längst bak där ledaren inte kan se mig, men där jag däremot kan se hela gruppen, självklart medvetet och taktiskt valt. Efter några gånger, då jag är inbiten står jag fortfarande kvar längst bak men vågar nu hälsa på mina gruppmedlemmar och är alltså accepterad av flocken. Mission completed. 

Helgen som passerade innebar att jag innehavt sovsällskap i en nybäddad säng, haft picknick i det gröna och somnat på en äng med solen i ansiktet. Tänker tillbaka på det och får lyckorus i hjärtat och vill gifta mig med känslan som tanken ger mig. Ska även ingå giftemål med naturen och all ljuvlighet som den här årstiden bjuder på, men kommer begära skilsmässa om det fortsätter regna.