låt oss rymma i skymningen till ett främande land

Jag är en humörsmänniska och man kan snabbt avläsa vilket humör jag är på, är hymlas inte utan är visas exakt vilka känslor som känns. Till saken hör det att jag också är en vädermänniska, grått ute och jag känner mig grå inne och sol på himlen ger solken i hjärtat. Tyvärr är det en grå dag idag och ett tag var jag så grå att det var nära att det krackelerade. Fint att man gräppar efter saker som tillslut gör att det ljusnar igen.

Har kollat igenom svenska inlämningen innan det är dags att skiljas. Fin justerade och tror att det blir bra tillslut. Imorgon är det fredag och  börjar min helg som barnvaktare. Har bytt ut att sova middag efter skolan, sova ut på lördag, 69-dagar och söndagsfrukost mot två barn. Vet inte om det var det klokaste bytet jag gjort, men det hamnar fickpengar i Spanienkassan. Ska tänka sol och bad en vecka i maj medan jag tampas med små pojkar. 


Ändrade hudfärg i Turkiet i somras och urskiljde mig från engelsmännen i polen


Skaffade fräknar och bångstyrigt hår som följde mig under semestern


Åt god frukost, gick upp lite och levde lite medan andra började skolan.



28 mars

Blev bortglömd av min egen far igår. Stod i snön och frös i skinnjacka och efter 25 minuter kommer räddaren på räls i form av uppvärmda SJ-kupeer påväg mot Skövde. Påväg genom stan i all hast reagerar jag på att skyltdockorna i ett skyltfönster såg synnerligen verkliga ut, föga förvånad visar det sig vara två killar som agerar just skyltdockor. Så efter att skränat och dånat mot glasrutan går dessa två mig hack i häl och varje gång jag vänder mig om intar de en skyltdocke-pose. Jag kan inte sluta skratta, någon lam försvarsmekaniskm från min sida och tillslut börjar de också skratta och deras tidsfördiv upphör. Det är ju skrivet i sten att sånt inträffar när man är ensam.

Efter att förföljts av både böter, raderade redovisningar och andra otrevligheter föregående vecka slutade den upp på ett synnerligen bättre och roligare sätt. Fick även McFlurry med extra oreo. Så mycket extra att det istället blev oreo med McFlurry. Först gråter man och sen vänder det.

  


gryningspyromanen

Spelar ingen roll åt vilket håll man går, man möts alltid av motvind. Men solen skiner, fåglarna kvittrar och marken är sopad, så det känns ändå som medvind. Annars levererar mina morgonar motvind i form av att visa olust mot mig. Men idag vände det och efter skolan smekte solen mig och jag blev fräknig.

Inlämningar ska lämnas in hit och dit och cvn lämnas ut hit och dit. Att man ska martera sig själv med att dela ut dessa evinilliga lappar och känna sig dum på kuppen. Förhoppningsvis får jag le tillbaka till detta i sommar, då jag i följeslage med ett jobb inte är en arbetslös stackare.


och nu ska det njutas

Är mer borttappad än vanlig på senaste tiden. Tappar bort lås, nycklar som förvisso blev tagna av någon illvillig själ, glömde min mobil hos Fredrik och fick använda en gammal hederlig väckarklocka som slutade fungera mitt i natten och därför inte ringde på morgonen. Vaknade ändå av mig själv av att det var ljust och solen sken in, lyckan är gjord.

Produktiv är nyckelordet idag, har tränat, skjutsat, avlagt ett besök på posten, städat, skrivit ett CV och gjort inlämningar. Skönt att sopa rent för veckan, befrias från att ha saker hängande över sig. Belönar mig själv med Desperate Housewivea och Cougar Town och en äggmacka, låter mer oaptitligt än vad det i själva verket är.


jag är Lucy in the Sky, jag är högt över molnen

Sitter med inlämningar och en utav dem sket sig när jag inte hade pappret hemma medan den andra börjar lida mot sitt slut. Känner alltid en slags seperationsångest till saker jag arbetar fram, vill inte skiljas innan jag verkligen måste, lämnar alltid in i sista sekund även om jag är klar tidigt.  

Grå morgon förövrigt som sprack upp i vårväder framåt efermiddagen och solen låg så fint över barmark och torr asfalt. Det närmar sig vår och det kan luktas i luften. Annars vill jag bara att mars ska segla förbi, vill glida in på april och alla dessa glädjeämnen som kommer därtill. Vår smakar som bäst när det är sol och tussilagos i dikeskanten.




vintern rasat ut

Kanske var det så att det tog ett tag att komma på fötter igen efter 100 dagars. Mycket trevlig kväll som avslutades i ett kosmos av människor och sovplatser. Men nu har det gått en vecka och rutinerna börjar smyga sig på igen, liksom våren som gör en andra försök för iår. Igår bjöds man på sol som värmde ett vintersargat ansikte och idag piskades man av vind och blask och pekade finger mot det urkna vädret. Annars är det angenämt att vandra i nerslitna converse på torr mark, men det lär väll dröja ett tag innan det blir garanti på det väderslaget.

Geografi boken har skummats igenom och nu ska viktiga saker markeras i boken, så som man egentligen inte får göra. Jag ser det mer som att jag gör den som ärver boken en tjänst, inte som ett brott begås. Ska vara bättre förberedd inför detta prov än inför tyska provet idag. Oförberedd, ner sliten penna som ger sig sista 20 minuterna och paralyserad efteråt. Var apatisk resten av dagen, somande i några timmar och åt sen semla och kom på fötter igen, och ska, som tidigare nämt, markera boken i kulörta färger.


Utlovat en bild på hotell-katten som vi levde sida vid sida med i Turkiet, gremlin utseende och enormt bettfel. Fager som få och borde blivit dränkt i en å.

Mars mars måne

Första mars och jag byter bort min über tjocka jacka mot ett lite tunnar alternativ, fortfarande vinterjacka - bara lite tunnare. Spås även att det ska bli stor sol och några plus imorgon, utmärkt på en dag då man bara går till elva. Sen sätts aktiviteterna i rullians, äta, vara med bästavän och förbereda och fixa, bege sig till Fröken Dostan, korka upp med fantastiska varelser och sen slå klackarna i taket och dansa in 100-dagars. Blir så fint och ljuvt att jag får gåsfjun över kroppen. 





RSS 2.0