Just nu packar vi för fullt och väger packningen. Marginalerna är fruktansvärt goda och det är snudd på att jag är imponerad av mig själv och min packning. Snart styr kosan mot Götene där natten tillbringas och imorgon är det dags att ge sig av. Tänkte väll mest säga att nu lämnar jag Sverige, skola, vardagen och allt vad det innebär och intar Spanien för en vecka. Känner väll en snudd av medlidande med er som är kvar, men mest skadeglädje faktiskt. Men vet ni ? Nu struntar jag blankt i det och intar nya marker och nya eskapader!

Sen sist har jag överlevt plugglistan. Filosofin är inget jag skulle stoltsera med men jag skrev tyska kursprovet igår och sägen säger att jag nailade det . Njuter av att jag nailade det eftersom det var sista provet jag skrev. Mitt i mitt pressade schema lyckades jag även ha tid för studentfestligheter, har man inte tid så gör man sig tid. Får man inte plats på dansgolvet, får man göra så gott man kan. Sen kommer man hem på nattsnåret blöt av sitt eget svett för att man inte fick mycket till svängutrymme där på dansgolvet, det är kroppar och åter kroppar som slingrar sig på ett eller annat sätt.

Separerade från skolan idag och stannade hemma. Gjorde nytta, åt god frukost och satt i solen. Hemmastannandet gjorde att det känns som det är söndag, men nejdå imorgon är det början av helgen. Imorgon är det jobbmöte, man ska vara tacksam att man har jobb, tänk på alla stackare som kommer vara fattiga i sommar, men jag hatar jobbmöten ändå, speciellt om de infaller 17.30 en fredag och förstör rytmen.

Ibland tror jag att man tar saker lite för givet, inte ser dem i det ljus de borde ses. Att peta på de små fel som finns istället för att se helheten. För även om livet ibland lassar dynga åt ens håll bjuder det allt som oftast på medvind och glädjeämnen, beroende på hur man väljer att se det. Det finns så mycket jag glädjs åt, jag skattar mig lycklig och jag är evigt tacksam för det som livet givit mig. Kanske borde man sluta leda sig själv in i ett virrvarr av trångsynhet och negativitet, man borde lyfta huvudet och se det som finns framför en. Ibland krävs det saker för att man ska öppna sinnet och få en tankeställare. Jag hoppas att du har det bra nu.

Varken mitt internet eller min dator vill sammarbeta och därför resulterar detta till en vecko-blogg, ungefär ett inlägg per vecka. Egentligen skulle jag kunna skriva flera inlägg per dag, finns så mycket som händer. Samtidigt är det skönt att inte dela med sig, inte fläka upp sig och blotta sig för allmänheten.

Igår var det valborg och april firades ut och maj firades in med grillning med kära vänner. Det är en kvinnogöra att tända en grill och jag och Louise hällde på ungefär en liter tändvätska och fick fjutt på kalaset. När vädret sviktade styrdes kosan in och upp i soffan, där det visades film, tändes ljus och gömdes ner under täcken medan Louise blev bästa vän med Borka. Att gå till skolan imorgon känns underligt eftersom min kropp har ställt in sig på lov igen. Det är svårt det där att komma tillbaka till rutiner, att ha ett prov i veckan är den nya rutinen. Förra veckan var det italienska som jag inte nailade och denna vecka är det geografi som jag ska naila.

Nu dröjer det väll 1 vecka tills nästa inlägg, men nu kan jag nås på mobilen - japp jag skänktes en mobil av en räddare i nöden. Bugar djupast för att någon slags teknisk pryl får infinna sig i mitt liv och förhoppningsvis ställa upp vid min sida ett tag.