Igår spenderades dagen i Göteborg på jackjakt. Prova att säg jackjakt femton gånger i rad.

Lov, fredagsmys, ljus, min stora kärlek och egen gjorda chips. Tack hej!

Efter skolan igår fick jag äntligen vara med min hjärtis, tio långa dagars väntan var över. Min natt spenderades även i hans närhet och jag somnade som en stock på hans bröst efter att ha legat och kikat lite på honom när han sov.

Jag insåg precis att jag klarat av veckan jobbigaste dag, att jag har gjort mitt matteprov, att jag går till halv tolv imorn, att spanska provet inte innehåller så mycket som jag först trodde och att imorn kommer Fredrik hem. Livet lekar som fiskarna i vattnet.

Så nu ska jag ta mig in i duschen och fundera på vad det ska bli av min torkade blodblåsa på fingret. Ska kanske agera kirurg och karva lite i den. Japp det är nog så det kommer sluta.

Så kom den tillslut och jag visste att den skulle komma. Den enorma saknaden. Kom hem nu jag behöver dig. Bara dig. Tio dagar är tio dagar för mycket och jag klarar det inte mer.

Att ligga brevid dig, i din famn och känna sig trygg. Känn din doft och dina varma andetag. Jag minns och jag saknar det. Känslan av dig. Kom hem.

Egentligen vet jag att saknaden efter dig har vart enorm dessa dagar men jag har försökt att inte känna. Ignorerat. För jag vet att känslan utan dig, ensamhet och saknad inte är min grej. Jag blir blödig och paralyserad och fungerar inte som en normal människa. Jag behöver dig.

Kom hem igen, kom till mig, håll mig hårt och låt mig fungera som en normal människa. Man klarar inte av att va utan sitt hjärta för länge. Du är inte mitt hjärta, Du är mitt allt.

Kom hem.
Jag älskar dig.

Idag är måndagen då Louise fyller sjutton, stor flicka blir hon tillslut, ett bra tag efter alla andra. Skönt att jag bara har ett halvår kvar tills jag blir arton. Plutta dig och även grattis till dig, jag tycker om dig för den du är och inte för din ålder.

Så har snart denna vecka nått sitt slut. Idag har jag och Nathalie släpat, nästan bokstavligt släpat hundarna runt milspåret. Starkt gjort av alla fyra. Har även hunnit med att städa mitt rum ordentligt så nu gäller det att hålla det borta från att se ut som ett slagfält igen.
 

Jag vill inte längre, nu är det inte kul längre. Jag vill inte sitta här i min ensamhet, vill vill ha mys och ljus. Jag har tröttnat på att va ensam nu, åt helvete med ensamheten. Känner mig som en änka, som en del av mig dött. Kanske inte dött men är jävligt rötet. Mitt rum är stökigt och jag orkar inte städa. Det är bara dåliga filmer på tv och allt kan dra åt skogen

Vaknade upp med en Angelica bredvid mig idag. Vi somnade som stockar efter kvällen hos Louise igår. Mycket trevligt var det men den tog bokstavligt talat orken ur mig.

"Äta bör man annars dör man. Äta gör man ändå dör man." Fint uttryck, ett tag trodde en Söderpalm att hon kommit på det, stackars henne när jag berättade att det inte var något nytt och att i stort sett varje svenne känner till det. Så nu sitter jag här det är en dag kvar i skolan, jag kommer överleva, får jag inte mat inom en kvart överlever jag inte.

Onsdagar ligger mig varmt om hjärtat, att endast gå till halv tolv är det som mina känslor bygger på. Mesta delen i skolan på onsdagar spenderas med Louise, det är i stort sett Lizzard hela tiden. Så där sitter vi på en stol i cafeterian och bearbetar håltimmarna med prat och mer prat. Det är skönt att vi tycker likadant, blir lättare då. Men skulle hon inte hålla med mig skäller jag på henne tills hon håller med mig. Då blir det ju sådär rätt igen.

Det är 1 minus ute, jag är inte en vintermänniska, åtminstone inte när jag har för lite kläder på mig. Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder, klok människa som sa det. Klokare är han som uppfann overallen, mindre klokt är det att ta på sig den när man är 17. Det var ju inte världens hiss när man var åtta, men skönt och varmt om baken skulle det va!

Började elva idag och hade bara två lektioner, en bra start på veckan.

En mindre bra start på veckan är när man får reda på att Kompis dött. En jakthund med för mycket jävla jakt i blodet sprang in i trädgården och högg ihjäl våran katt. Hoppas du njöt hundjävel. För om jag hade vart hemma när det hände hade jag njutit lika mycket av att skada dig och sedan släpat dig till din ägare. En jakthund jagar älgar inte 17 åriga katter och det borde ägaren haft tillräckligt med vett i huvudet och klargjort för sin hund. Det kunde lika gärna vart min lilla hund där ute, men vad vet jag hon kanske också ser ut som en älg? Med lite horn så är det ju troligt. Men det är polisanmält och jag önskar att eran hund gör våran katt sällskap snart, för kommer den hit igen så ska det bli ett sant nöje att själv göra grovjobbet. 

Förklaringen från jägaren var följande: 
"Ja men det är en jakthund som är inriktad på att atackera rovdjur och katter är faktiskt rovdjur"
Jo visst tjena och jag heter Bengt. Kompis var 17 år, kunde knappt ta sig upp för en stol och orkade gå 20 meter, hon är ju rent utsagt som en björn? Jag förstår att eran hund såg henne som ett rovdjur. Hundjäveln är ju värd en medalj! Idiot. 

Kära jägare eran hund är inte en jakt hund, eran hund är en död hund.   


 

Idag vankas det söndagsmys med mitt hjärta, det blir det sista myspyset på länge. Jag vill bara ligga i hans famn och känna han lukt, fy tusan vad den pojkspolingen ger mig bus i magen!

Måste du vara i stockholm?

För att va en av veckans jobbigaste dagar gick det förvånansvärt snabbt. Att Gabbsan och jag imiterar spanjorer på det ena än det andra sättet sätter en säregen prägel på våra spanska lektionen och gör att minuterna går lite snabbare. Att lyckas få mycket gjort och att mitt huvud fattade dagen mattelektion gör mitt hjärta aningen gladare.

Helgen flöt på som den skulle. På lördagen åkte jag som planerat till Fredrik och där sov jag fram tills idag. Om jag fick bestämma skulle jag gärna spenderat en till natt där men med tanke på provet jag har imorgon lät jag förnuftet besegra mina känslor och åkte hem.

Pannkakor till frukost och magen jublar. Följt av att jag nu har börjat göra mig i ordning och att det dröjer inte länge till innan jag sätter mig på ett tåg på väg till Skövde gör att detta har varit en bra start på dagen. Så väl i Skövde spenderas min dag och natt full med mys och kärlek med min Fredrik. Mina abstinens och övergivnads känslor kan äntligen få ett slut och jag kan bli lite mer som en normal människa igen. Men nu ska jag fortsätta att göra mig i ordning så jag ser lite mer ut som en människa än ett troll.

Om du läser min blogg, vilken gud i himlen är bäst för dig vill jag bara veta att min önskelista för filmer att se imorn är:

Provet idag gick galant om jag får säga mitt, känns som en skön avslutning på skolveckan. Efter skolan blev det att att träffa Angelica och vi klämde en pizza tillsammans, och lyckades pruta tre kronor. Lite kikande i affärer, ett virrvarr på willys och samtal om dittan och dattan bestod våran kvalitetstid av.

Nej inte riktigt så allvarligt är, men jag gillar uttrycket som jag myntat sen ett tag tillbaka. Men som sagt så allvarligt är inte fallet. Men det sitter där det ska, svenskan alltså. Sitter som en smäck och är fast i huvudet som en kladdig knäck. Blir bara till att läsa igenom det en gång till innan jag somnar. Sen ska jag drömma om det. Ljuva fluffiga kärleksdrömmar om Carl Michael Bellman.
 

Jag lyckades äntligen uppnå det jag suktat efter hela min spanska karriär. Jag fick tummen upp, bra jobbat och ett perfekt av Maria Clara. Mitt hjärta är helt, den förvunna biten har fallit på plats. Tack MC för dina värmande ord, du har gjort mig fulländad. Tummen upp för dig bruttan, det satt väll ändå inte så långt inne?