lördagen den sista i september
Kommer hem och hittar min kisse i sängen, mor säger att han strukit längst väggarna och otåligt väntat på mig. Vill bara pussa hans huvud och tvinna hans örontoffsar tills jag somnar, åh min fina Lasseman. Snart har han bott här ett år, ett helt år sen jag tog hem honom från katthemmet och introducerade honom för familjen. Mitt lilla maskrosbarn, hittegods och hjärtegos, han är så fager att man storknar. Nog kattprat, pappa påstår att jag kommer bli en galen gammal kattkvinna när jag grånar, tjugotre katter och inga barn.
Ikväll har jag jobbat, lördagskväll som innebär intjänade ob-pengar. Imorgon jobbar jag också, välkomnar mer pengar och stoppar undan dem på sparkontot. Har öppnat ett konto som är döpt till "Flytta hemifrån" och där smusslar jag undan min intjänade slantar. Häromdagen rensade jag ibland mina ting och en heldel åkte i sopsäcken och det kändes så fint. Intalar mig själv att jag gör detta för jag gillar att vara ute i god tid, förberedd på det oförutsägbara. Sanningen är den att jag är otålig, att det kliar i fingrarna och jag rensar ut nu för att jag inte kan hejda mig själv. Men resten av kvällen ska jag titta på film och klia min missemurr bakom örat tills vi somnar.
Pälsburr fast i ett träd
statusuppdatering
Med bräckligt hjärta, full av misströstan ville jag bara brista när jag såg mig själv i spegeln. Låg apatisk i sängen tänkte att man kan ge upp, kasta in handuken och drunkna i sig själv. Skrev förtvivlat att denna gången klarar jag det inte, jag går isär och itu, och som vanligt stod hans famn öppen. Klarade alltså inte ens en vecka allena denna gång, har annars blivit veteran på minst 2 veckors separation. Men trodde jag skulle kväva mig själv i sömnen om jag inte skulle få dela säng, så jag packade och åkte.
Så vi ägnade oss åt vardagsbestyr, handlade, fikade, pluggade, strövade, som terapi för hjärtat. Gick och köpte en matta tillsammans, till det framtida boendet och jag blev sentimental och ville kapsla in ögonblicket. Så nu kan det bockas av från inköpslistan och idag skrev jag upp två nya saker som ska inhandlas. För mig är listor heliga, gör dem för att strukturera upp och ibland skapas listor på listor som ska skrivas. Just nu skriver jag en lista på plugg-strategin inför Högskoleprovet, ska sätta deadline på varje moment och dela upp resterande dagar rättvist. Har just nu paus i matematikdelen, behövde vädra mig själv och ventilera för att undvika att klösa provet i småbitar.
fallgropen
Värmde min hjärtegrop, dansade till musik jag inte minns, promenderade på stadens gator, låg med huvudet i hans knä och tittade på film, mådde bra och hade det bra. Packade ner mina tillhörigheter och min livsgnista och åkte hem. Alla dessa dagar och veckor som man väntar, att inte riktigt veta när man ses igen. Allt man vet är att man skiljs åt efter en natt eller två, och att det gör lika förbannat ont inombords varje gång. Man vill inget hellre än att dela vardagen, inte låta vardagen vara det som håller en isär.
Jag vet att tiden kommer gå, det gör den oavsett vad. Och jag räknar neråt, längtar och drömmer. Tills dess kommer jag tillåta mig att sörja det efterlängtade, snyfta i kudden och längta tills nästa gång. Tillslut är vi där och då slipper vi planera allt, tidsbestämma livet och längtan kommer vara värt det.
fjortonde
Vaknade när det fortfarande var mörkt ute och trodde att det var juletider. Hjärtat panikskenade eftersom fönstret saknade en julstjärna, låg och hyperventlierade tills jag insåg att det bara är september. Drömde att det var snö ute inatt, nynnade på en julsång när jag körde bil och blev sentimental när jag åt en pepparkaka igår. Är så fäst vi julen att det känns som vi är ett, om det var möjligt hade jag gift mig med den.
Utöver årstidsvillervalla jobbar jag ihop sparkapital och motionerar min kropp och mitt sinne. Har fiskat upp mig själv ur eländet och allt känns som det är på plats. Kan vara den eviga längtan som är slut, tanken på att jag får träffa mitt motstycke som gör att allt känns så rätt. Packar väskan min och förbereder hjärtat mitt på att fyllas med efterlängtad kärlek några dagar.
you've got a heart as loud as lions
Igår sprang jag en mil i löpspåret med morgonsolen i ryggen och musik i öronen. Ska åter ägna tid åt träning senare idag, har hittat tillbaka till flytet som fanns innan förkylningen lamslog mig. När det drog ihop sig till stormväder ute igårkväll drog jag igång chokladbollsbak. Har inte rullat kalasbollar sedan jag gick i 7:an, kändes både lågstadiedisco och barnkalas. Bror och jag konsumerade dem medan vi titttade på en norsk ungdomsfilm som var så obekväm att jag rodnade i soffan.
Är energifattig och gått på sparlåga mest hela tiden denna vecka. Går ut och går och andas höstluft, försöker hitta energin och mig själv. Vill bara gå ide och antar att det närmar sig kvinnoperioden denna månad. Denna vecka har annars varit så självrannsakande att den blev närmast narcisstisk.
fortsättningen av veckan
Är inte den som är den, men morgonduschar är inte min kopp av te. Anser mig själv vara mer av en kvällsduschare, skållar kroppen, virar in håret och gräver ner mig i sängen. Tog en löprunda i motvind på morgonen och jobbar framåt dagen, var därför tvungen att besöka duschen däremellan och kände mig olustig efteråt. När tar man på sig kläder efteråt? Vad tar man på sig för kläder? När torkar egentligen håret? Grubblade över det och borstade tänderna.
Igår var det dubbla arbetspass som gällde, cyklade hem svirade om och sen bar det av till nästa jobb. Arbetar till åtta ikväll igen och bävar inför storhandlare och folk som bunkrar upp för fredagsmys. Storhandlarna för att de skapar oreda med sina berg av varor och fredagsmysarna för att jag avundas dem. Vill också inköpa proviant, gå hem i höstmörkret och gömma mig under en filt och titta på film tills man somnar tillsammans. Helvete vad jag saknar vardagen och helvete vilken miserabel blogg detta är.
5e september
Startade upp dagen med att vara produktiv, tvättade, sorterade, promenerade och planerade. Allt avstannade när jag fastnade med en bok i solen, blir som fastnaglad tills jag kommer på att jag måste spara sidor till kvällen, den sedvanliga kvällsläsningen som skänker rutin.
Vill snöra på mig löparskorna och löpa fritt i naturen eftersom vädret bjuder på solklart höstväder. Får nöja mig med promenader i sällskap med en näsa som rinner och en hals som hostar slemklumpar. Har gett kroppen till på fredag att krya på sig, sen får det vara nog med självömkan och förkylning. 3 år och 9 månader, 45 månader, igår var det tiden som gått sedan jag fick dela mitt hjärta och vara en del av någons hjärta. Om några månader har vi fyra år, fyra hela år och jag minns forfarande första gången vi fumlande flätade ihop våra fingrar.
Men nu ska jag återuppta det produktiva som falnade tidigare, men först ska jag tvätta mina händer. Snöt mig precis i handen och upptäckte att det inte fanns något pälsdjur att gnida av sig på.
tredje september
Att kliva upp halv sex för att skjutsa sin hjärtevän till tåget utgör inte en bra morgon. Att inte ses på fler dagar än det finns fingrar på båda händerna, bådar inte för något bra överhuvudtaget. Fick ha honom en söndagskväll, vi gästade kalas, hostade i kapp och jag klamrade mig fast vid honom om natten. Grävde ner mig i täcket som fortfarande var varmt och kudden som fortfarande doftade honom. Kvävde mig själv i känslor och tänkte att har vi klarat det ett år, klarar vi det lite till, snart är vi där.
Ska iväg och jobba, nytt jobb, nya arbetskläder och nya arbetskamrater. Glädjs åt min "Ny på jobbet-skylt" och tycker om den för att den skänsker förståelse till kunderna, känner mig samtidigt utpekad av att bära den. Är sjuk och har lagt träningsförbud för mig själv, ska bli frisk på rekordtid är tanken och inte ligga för döden i veckor som sist.
