isabellemarienilsson

Första halvan av gårdagen var så intensiv att jag trodde att klockan var fyra då den blott var 10. Med fika och picknickfilt under armen gav sig jag, Angelica och bror oss iväg för att kolla på aktiva cyklister som trampar sig Vikenrunt, vi tre var aktiva åskådare och Fredrik var en aktiv deltagre. Att vara aktiva åskådare begär mer av en än vad man tror, det ska fikas, hälsas på cyklister, hållas utkik efter en grabb i gul cykelhjälm för att slutligen sluta upp med att man hetskör en bil bakom en cyklistklunga med exalterade medpassagerare.

När loppet väl var över, landade vi i sängen och somnade som små barn, och sen var det bara att vakna, skjutsa hjärtevän till tåget och säga puss och hej. Ungefär där slutade dagen vara intensiv och därefter slog jag läger i broders rum och utnyttjade faciliteterna som finns där och lät dagen lunka vidare.