lill-lördag
Ibland förundras jag över att vissa människor inte ger upp, forsätter kämpa och ligga i. Det är nästan skrattretande eller gulligt, jag har inte riktigt bestämt mig om det ska uppskattas eller om jag ska bli lite smått irriterad. Men en sak är säker att det förgyllde iaf min kväll och jag sitter och skrattar töntigt för mig själv.
Till en helt annan händelse: Jag tvingade min vovve på en cykeltur. Placerade den ynkliga varelsen på 3kg i cykelkorgen iklädd tröja och täckjacka. Hon darrade som ett asplöv ändå, men vi lyckades klämma cirka 12 km tillsammans! Frågan är om min hund hämtat sig en upplevelsen.
Har även skrivit klart svenska sidorna och nu är det bara till att lära sig allt, men jag tar en välbehövlig paus. Idol blir min underhållning och sen ska jag även duscha en gnutta. Så sitter jag här med ett litet leende och tänker att idag var ändå en bra dag. 
Liten darrande rackare innan cykelfärden. 
Hurtig tyrann som tvingar med sin hund ut i kylan.
