isabellemarienilsson

Skulle passat bättre med gummistövlar på promenaden för halvägs på skogsvägen öppnade himlen sig och syndafloden vällde ner. Vi såg ut som dränkta katter och det var så illa att min mobil blev vattenskadad där jag trodde den låg tryggt i min jackficka. Vill hysa all min tilltro och kärlek till jackor som ser vattentäta ut men inte är det till fem öre, skulle lika gärna kunde gått i min födelse skrud där i skogen. Men efter några timmar i ugnen är nu mobilen tillbaka i livet och vi står åter sida vid sida, jag och det slitna skrället.

Sitter just nu bredvid mor och fars säng och lyssnar på musik. Under sängen ligger Lasse, nu är mitt hittebarn officiellt döpt, och jag försöker få honom att vänja sig vid min närvaro. Ibland försöker jag sjunga med så han även får vänja sig vid min röst, kommer på mig själv halvägs in i låten att Lasse antagligen blir mer skrämd av det än att det inger en trygghetskänsla. Men han är inte så harig som man kan tänkas tro, nej kattdjuret lever upp om nätterna, då intar han nedervåningen och tassar runt. När människorna sover dansar katten på köksbänken.