isabellemarienilsson

Igår sken solen och jag och Angelica bestämde oss för att ta tillfället i akt och ge oss ut i det fina höstvädret. Utrustade med trasiga stövlar som kompletterades med plastpåsar gav vi oss ut på en mosse som antagligen klassas som en av Sveriges största. Skräckhistorier från barnsben har gjort att jag fruktar att sjunka igenom en mosse och aldrig mer komma upp till ytan vilket bidrog till en mild dödsångest en stund. Taktiken som användes på den gungande mossen var att aldrig stå still mer än nödvändigt och om du står still, stå bredbent. Dett var antagligen så vi lurade döden igår. Men när stadigare mark nåddes kom vi över en guldgruva av kantareller och eftersom vi hade plastpåsar i stövlarna så utbyttes mossvandringen mot svampplockning. Så vi kom hem med livet i behåll, rika på svamp och älgflugor lite varstans på kroppen.