isabellemarienilsson

Igår var dagen då jag och min jobbcoach skulle bekanta oss för första gången. Hon ville panikplanera mitt liv på två månader, det är all tid vi har på oss och det brinner tydligen i knutarna nu sa hon. Jag ville skjuta henne i huvudet. Annars var hon trevlig. Efter att blivit traumatiserad gick jag och Angelica en promenad och det hann bli mörkt och det hann bli lerigt innan vi var klara. Det är fint med gamla vänner som man kanske inte ser så ofta men ändå är det på det gamla vanlig viset när man ses igen, förutom att man har mycket mer att prata om.

Idag har jag ägnat mig åt att städa på nödvändiga och onödiga ställen. Jag har rensat kylskåpet och jag har klorerat badrummet och mina naglar har fått betala priset. De ser demolerade ut men det är inget jag egentligen sörjer för jag har naglar som växer som ogräs. Klipper av dem och sen är de framme och klöser igen efter dryga veckan. Så reparerar de sig inte efter klorbadet ryker de efter helgen och tills dess får de täckas och döljas med naglack.