isabellemarienilsson

Sitter och väntar på ett samtal som far min, men det samtalet är en timme försenat och jag börjar undra om Polen ligger i en annan tidzon. Orkar inte googla på det heller, så låter det vara, jag är trots allt härdad i att vänta. Igår traskade jag och Louise runt i spåret med två hundar som följeslagare. Det blev mycket prat och vi skulle säkert kunnat gå en mil till utan att tystna, men precis när vi satte oss i bilen öppnade himlen sig och det började regna så vi hade Gud på vår sida den dagen. 

Tack vare att solen skiner idag hade jag tänkt att uträtta mirakel i våran trädgård och göra mina föräldrar stolta. Eftersom jag inte längre kan göra dem stolta med bra betyg får jag helt enkelt fiska efter beröm här hemma och det är skönt för då slipper man läxor och annat hemarbete som medförde en gnutta ångest och depression.