påskhelg
De senaste dygnen har jag fått dela med mitt hjärta och bara mått. I sällskap med husållet Bergfeldt for vi för att äta påskbrunch i Fredriks mors nya lägenhet. Kändes som att återförenas med en kär gammal vän när man klev innanför dörren. Gästspelade i tre år i denna förra bostaden och skiljdes åt för åtta månader sedan och minns att det kändes som slutet på en era. Kändes som man åter blev 16 år gammal och med känslor som främmande bankade inombords, och minnesbilder från större delen av ens tidigare tillvarogjorde sig påmind. Visste inte om det var läge att gråta för förgången tid eller omfamna och tacka för tiden som genomlevts. Svor över förmågan att anknyta minnen till starka känslor och valde att förlora mig i maten på bordet istället.
Påskafton firades in i Skövde ihop med gemytligt sällskap. Kvällen fortskred och vi skred vidare ner mot stan, berusade på livet och rusdrycker. Avslutade kvällen förlustelser på en buss hemåt som ångades av sprit och dimmades av rökluft, tvångssövde mig själv för att förhindra vomering. Vaknade upp tilltygad av gårdagen men återfick en värdig gestalt efter det att dagen gick.
Fick beålla min hjärtevän för söndagsmys och dela drömmar ännu en natt. Att få skämmas bort med hans närhet och en varm bröstkorg fyra nätter i rad gör att det hugger mer att få sova ensam. Men själv är bästa dräng och att sakna är att härdas och i slutändad är det alltid värt det. 
