kort om ingenting

Hade ledigtid idag, rättare sagt en hel dag till förfogande. Sommaren gjorde en sista krafansamling och jag förbrukade så lite krafter som möjligt i strålarna med tidningar på hög. När det var nog drog jag fram i rummet och var såpass ambitiös att täcken och kuddar förflyttades utomhus för vädring. Har haft överflöd av tid så jag kunde belåten gräva ner mig i sängen för en powernap, som blev en powerhour alldeles för sent på dagen. Gjorde av med den nyvunna energin i löpspåret och kände mig nöjd i själen som få i duschen efteråt. Ska vira in håret i en handuk och sedan vira in mig i täcket och ställa klockan för jobb imorgon.

augustimånad

Fick uppleva sällskap och samspel med fina vänner i lördags. Blev berusade på vin, skratt, dåtiden och framtiden och tanken på att livet snart delar på oss och vi sprids för vinden stinger lite i hjärtegropen. Men en gång till ska vi samlas, en gång till ska vi dela med oss av varandra och det slog vi fast vid.

Känns  att sommaren lider mot sitt slut, det är något som liksom sakta har förändrats med luften man andas. Promenerade med Angelica och samtalade om att hösten är välkommen, vi välkomnar den med öppna armar sålänge den bjuder på kulörta löv och skinande dagar. Hennes katt hade även givit liv åt kattungar, tre små knyten som lindade in mitt hjärta i bomull och moderskärlek. Ser framemot nästa vecka och se hur de små liven tagit vid. Ser inte framemot nästa vecka då det kan vara sista gången som jag sällskapar med min vän på en lång tid.


Vill ha en styck sådan


Får nöja mig med ett lejon

kvällskvisten den tioende augusti

Solen sken igår påväg till jobbet och sken alltjämt när jag slutade. Tog tillvara på sommarkvällen i sällskap med Angelica och for iväg till Bäcken för mini-golf. Gillar de överkomliga priserna och vill tacka Gud och Jesus som inspierar till denna ideella arbetarrörelse och billiga kakpriser. Jag fick dock se mig besegrad trots min karriär som medlem i Knatte-Golf och inse att mina glansdagar är över.

Annar har jag dragits med en enveten huvudvärk i närmare en vecka och var övertygad om att det var cancer eller någon annan argsint svulst som långsamt sög livet ur mig. Visade sig bara vara spänningar som naglat sig fast längst ryggen och Angelica tog tillvara på sina massage-gener och befriade mig från min smärta och oro. Vi slog sedan läger i min jättelika säng och vilade ögonen på en 90-tals film innan vi lät John Blund ta över efter ännu en dag med sommarsmak och bra sällskap. Gudarna måtte veta hur jag ska klara mig utan denna kvinna när hon inte längre bor ett cykelavstånd bort.


sommardagar och sommarkvällar

Har sprungit livet av mig på löpbandet, närmare bestämt en mil. Avskyr att det känns tusen gånger jobbigare att springa på detta förbenande band inomhus, föredrar skogstigar och den friska luften. Men nu är det gjort och jag kan bocka av det från min lista med ting att göra innan jag trillar av pinn. Fast detta var dock i måndags, idag valde jag att svettas i grupp på ett spinningpass.  

Veckan som var avslutade jag med min kära vän och årets första dopp. Skäms nog lite i efterhand över att inte ha badat tidigare, men skyller på tidsbrist och gråa moln denna sommar. Fuktiga i håret åt vi pannkaka och tilbehör i övermått, magen mådde och vi mådde. Plockade även hallon i skogssnår och njöt av dem i kvällssolen innan det trampades hem på cykeln. Kändes som det var sommarlov igen och vi svor över att varje kväll inte var på detta viset, kravlös och sommardoftande. 


Bring on your wrecking ball

Har blivit frälst. Vet inte var man ska börja för att göra detta rättvist, för att göra Bruce rättvis. Så jävla bra, så jävla rakt in i hjärtat som det kan bli. Är fast som i en tonårsförälskelse och han är den nya husguden. Visste att det skulle vara bra, trodde inte det skulle etsa sig fast så jäkla starkt. Stod bland 66 000 människor och tänkte över livet, nuet, framtiden dansade, sjöng och njöt. Herrejävlar. Nästa gång tältar jag utanför. Herrejävlar alltså.

Utöver att blivit frälst har jag fått kvalitetstid med mitt hjärta, tagigt del av både solsken och regnkaos, fikat på gemytliga caféen, ätit den godaste pastan i Göteborg, strosat på stan och gått morgonpromenad. Att vara driftig i tillvaron har fått min kropp att tillslut säga ifrån. Halsen är en slemdamm, har lock för båda öronen, känner av en urinvägsinfektion och ländryggen smärtar. Stupade i sängen igår med hjälp av en kombination av alvedon, ipren och tigerbalsam, fastställde att det kanske var dags för en vecka med lägre tempo. Lite Hakuna Matata. Börjar imorgon kväll efter jobbet med att kurera mig med kärlek och honungsvatten.  









i slutet av veckan

Genomlevde veckan som innehöll fler timmar en vad ett heltids jobb gör och det var inte så farligt som jag stundtals hade förfarat. Fick nattligt sällskap igår och slöt ögonen lite försent vilket utföll i att jag stupade i säng för att samla krafter efter en tidig allt för tidif uppstigning på en söndag. Gjorde en såpass stor kraftsamling att löparskorna snörades på och det blev en mil i spåret som averkades. Sitter nyduschad, med tända ljus och fluffade täcken och klappar mig själv nöjt på axeln efter veckan som gått, känns som världen ligger för mina fötter.

Veckan som kommer innehåller bara tre dagars jobb och det känns så rart att jag blir sentimental. Sen kommer fredagen och fyra års väntan på att se The Boss når sitt kulmen. Nu börjar det kännas i kroppen och tanken får pälsen på mina armar att resa sig. Det sägs även solen ska gästa Göteborg och blir det så ska jag bli hängiven kristen på heltid. Kommer ta mig fram på förväntningar, förhoppningar och lyckorus denna vecka och sova så gott ikväll bland tre täcken och sex kuddar.  



hard work work work

När man spenderar åtskilliga timmar mellan samma  väggar börjar man lägga märke till små detaljer som annars går en förbi och det finns de karaktärer som återkommer om och om igen. Den stressade mamman med barn hängande i kundvagnen och längst benen. Den gamla tanten som går till affären för att få socialt umgänge och klappar en på axeln och önskar en lycka till i livet innan hon går. Lilla Olle som skriker till sig en till glass, plus en chokladkaka även om han redan ätit tio stycken för mycket i sina dar. Mannen som tar sin tid att lägga alla streckkoder rätt, det tar en evighet och kön växer bakom. Å andra sidan har vi killen som slänger allt i en hög så man får agera arkeolog för att hitta streckkoden. 

12.30 - 22.15 ska jag spendera mellan väggarna och faktum är att jag trivs förjäkla bra. Ska langa varor på  varubandet och langa leenden till höger och vänster. Har en strategi när dagarna känns långa, man tar en timme i taget, sätter upp delmål och delar upp dagen i intervaller. Har hittills fungerat fint och eftersom det är fredag  har jag lagat torsk och chilistekta räkor till lunch och hoppas på att det ska hjälpa dagen att gå lite fortare.  


wilderness rules

Krigade på gymmet efter jobbet och lät håret lockas av svetten i nacken. Klev upp 05.20 och har varit igång i ett sedan dess, smygsov på bussen hem för att finna ork i att maka mig in i duschen. Har en oskriven regel att jag aldrig går till sängs svettig och jäklig, vill inte sprida odör bland sängkläderna, i min fristad.

Ihelgen packade jag frilufsutrustningen och mitt hjärta i bilen och sedan körde vi iväg på jakt efter en potentiell övernattningsplats. Hittade vår boning och gjorde oss hemmastadda med öppen eld, filtar och värmeljus. Lagade mat som smakade som himlen själv och tillagade banan, choklad och marshmellow på glöden och frodades i kärlek och socker. Slås av tanken varför man inte gör dessa utflykter oftare, så enkelt, kravlöst och förbannat gemytligt. Ska leva på att somna till brassprakande och att smygtitta på min kärlek i gryningsljus när jag tar mig igenom 46 timmars arbete denna vecka. Ska motivera mig med fina tankar och leva på min uppladdning av kärlek.




friday i'm in love

Efter regn kommer solsken och efter festivaler kommer pantburkar. Makalöst vad folk pantar, de är antingen miljövänner eller riktiga gnidare. Jag bär ölbackar och sliter mig svettig i ett kvalmigt rum som luktar gammal fylla. Bägaren rinner över när någon har valt spy i en påse med hål i och då förlorar man allt hopp om mänskligheten. Har aldrig tvättat mina händer så frenetiskt som efter det, nagelbanden blödde och jag kunde ana skelettet där under någonstans.

Men igår gick jag på helg 17.30. Mötte upp fröken Myrvik tjugo minuter senare och vi cyklade hem tillsammans för att sedan sadla om och börja promenera. Det är så fint att få luftas med henne och få lufta av sig till henne, ack en så fager dam det dära. Ska bege mig med bror i bil till Mariestad och vi ska uträtta ärenden och hålla varandra sällskap. Kombinerar nytta med nöje och hämtar upp mitt hjärta, för ikväll ska vi smaka på naturen och leva frilufsliv med natthimlen och stjärnorna som sällskap.  

09.23

Hur kombinerar man både festival och jobbpass? Man rullar pannkakor och förbereder matlådor i god tid innan för att ha orken. Har i tre dagar jobbat i timmar på ett folktomt ICA och förenats med vänner på ett fyllt festivalområde.

Efter tre dygn utan vila och sommakläder sent in på småtimmarna sade kroppen tillslut ifrån och att bli sjuk var något som fanns med i beräkningarna. Låg och svettades i feber i söndags och mellan varven åt jag allt som gick att ätas, kroppens sätt att reparera sig sade mitt hjärta. Kämpade mot trötthet och svettvallningar på jobbet igår och vaknade upp imorses efter tolvtimmars sömn. Sömnen kan vara pusselbiten som fattades för jag känner mig lite mera mänsklig och inte lika ynklig idag. Ska göra frukost och titta på tv medan jag äter den. Sedan ska jag finna dubbel glädje i att jag börjar sent idag och bara jobbar tre dagar denna vecka. 


allt är väl på rätt årstid

Såg solen på utsidan, från insidan idag och slank ut på lunchen för att få skymta ljuset och omvärlden. Den lediga dagen igår bjöd dock på sommarväder och vill lovorda gudarna som skänkte mig några soltimmar i mitt annars, ack så instängda liv.

Var strålande väder på morgonen och bestämde mig för att trampa på cykeln istället för att ta bilen. Blir gråtmild av den svenska sommaren och vill brista ut i pittoreska sommarvisor, allt för att visa min kärlek jag hyser till den. Vill äta glass i strut, hålla hand, skratta, bada och bara leva och må. Cyklade hem med kvällsol i ögonen, blomdoft längst diket och kossor i hagen, skulle kunna vara ett idylliskt vykort om man bortsåg från gräsallergin.   




26 juni efter midsommar

Rullade köttbullar, flätade håret, dekorerade tårta och firade midsommar. Midsommar, mat och vänner i en dejlig kombination inpå småtimmarna. Behövdes inte sju sorters blommor under kudden och nu blir det alltså bara mörkare.

Steg upp vid 05.30 och genomförde tio timmars arbete igår och det räds mig vart de tio timmarna tar vägen. Efter jobbet sprang jag sönder löpbandet på gymmet och hann delta i ett gruppass och det räds mig en aning vart all denna energi kommer ifrån. Om jag var en hamster hade jag sprungit sönder mitt hjul och gnagt frenetiskt på burgallret vill jag lova. Ska ta och förtära frukost snart och i samma veva svarva ihop en matlåda. Startar upp sent idag och ska plikttroget genomföra elva timmars knegande.


när ljuset faller sig på

Minns knappt vad som hänt sen sist vet bara att det händer mycket hela tiden. Vet att jag fart till Göteborg och fyndat med en del av mina surt förvärvade pengar, spenderat kvalitetstid med Angelica, hoppat på 506 till mitt hjärta, åkt longboard runt kvarteret, välkomnat gräsallergin, köpt årets första svenska jordgubbar, fiskat utan fiskelycka, fått sommarkänslor och blivit av med dem igen. 

Denna veckan arbetar jag för det mesta, avverkade tio timmar i måndags, igår och återigen imorgon. Idag var min lediga dag och solen sken och jag sken ikapp. Mellan varven i solen städade jag både hem och bil och antar att det är en bieffekt av jobbet, att jag måste ha något i görningen. Så nu ska jag kollapsa mellan nytvättade sängkläder och fröjdas över att dagen bjöd på sommarkänslor och att ljuset fortfarande letar sig in i mitt rum även om tiden löper iväg.   

 

måndagen i mitten av juni

Vill göra om min blogg, få brunbrända ben, odla långt bångstyrigt hår och vill fortfarande pussas, allt känns lika omöjligt. Var iväg på uppstartsmöte på jobbet och missade mitt träningspass. Var innovativ och snörade på mig löparskorna och lät dem slå mot marken backe upp och backe ner i en mil. Far har stängt av elementen för han trodde sommaren gjorde intåg, så jag sitter och fryser i mitt eget svett eftersom det är ruggigt ute i juni.

Ska kräla mig ur mina svettiga paltor och äta äppelbitar dränkta i kanel och kolla på en dokumentär om mammor som skönhetshetsar sina döttrar. Tur att man inte växte upp under sådana förhållanden, såg ut som ett troll som barn och luktade säkert blöt hund också. Min mor sa att jag var fin i håret häromdagen och jag svarade "jag har inte duschat på tre dagar och har precis sprungigt skiten ur mig", detta hade aldrig hänt om jag hade skönhetshetsats som liten, oduschat hår hade isåfall varit som att synda i kyrkan.

11th June

Har funnit min akilleshäl och det är iform av väderlek. Låter regndroppar och gråmulen himmel dra ner mig till förbannelsen även om jag vet att det inte tjänar någonting till att påverkas av något som inte kan påverkas. Ett radioprogram förmedlade svaret på det jag länge anat och svaret lyder HSP - highly sensitive person och det kändes som att finna sig själv efter att lyssnat till det.

Ska alltså sluta grunna över varför jag alltid vecklar ut känslospröten maximalt och tillåter mig själv att ruskas runt av känslostormar. Har förklaringen till varför jag blir gråtmild om våren, hur hjärtat ibland krampar av barndomsminnen och varför jag känner så starkt för dofter. Får sanlösa lyckorus, dalar djupast ibland, får gåshud av tanken på sommar och känner så jävla mycket hela tiden.

Annars då? Jobbade igår och vill pussas idag.

det var en kväll i juni

Är som en berg- och dalbana rent känslomässigt, det slår över mellan gråtig, sorglös och förbittrad tjugofem gånger per. Tvingar mig själv till att känna glädje för de som tar studenten, känns som de nallar på det som var vårt. Vår tid är nu över och vi får inte leva på det längre utan nu är det deras tur, det gör mig sorgsen.

Annars hatar jag mitt arbete. Inte själva jobbet i sig, det vill jag tacka gudarna för, men att jag ska stiga upp klockan 6 imorgon bitti. Det bjuds på festligheter och sällskap i goda vänners lag och gode gud så jag längtat efter just det, men jobbtider stjälper. Törstade efter socialt sällskap åkte till kusinerna och sällskapade med bror som barnvaktade dem. Lämnade hushållet precis innan lördagsmyset tog fart, är tvingad att dona till en matlåda eftersom jag inte vill svälta imorgon. Någon vänlig själ sa att karma någon gång ger tillbaka, men jag har väntat ett bra tag och väntar fortfarande. Petade mig i näsan i bilen och körde ner i en grop, rev av hela innerväggen av snoken, och jag säger bara det, karma's a bitch.

för det är bara regn hos mig

Det är Juni, officiellt sommar i Sverige och det är grått och blött. Sitter i fönstret och ser hur regnet sköljer bort syrénblommorna och ser syndafloden ta form i gruset. Strejkar mot väderleken och har inte klivit ur varken pyjamasbyxor eller duntofflor och inte kammat håret.

I lördags gjorde jag mitt hjärta tillfälligt blind och rövade iväg honom till en restaurang för att fira att vi har 42 månader tillsammans, det regelrätta datumet är egentligen idag men helgen är var mer passande än vardagen. Det är fint att finna sin trygghet i någon annan, att växa tillsammans och växa samman. 

Men klämtar klockan och jag måste överge min slöfocksmundering och försöka karva fram en människa av det som finns under lager av förstora kläder. Har inbokad tid på vårdcentralen och sen har jag lyckats norpa åt mig en plats på veckans populäraste träningspass och emellan där ska jag äta gröt med kanel.

klippa sig och skaffa sig ett jobb

Klockan är bara barnet och jag skulle kunna begrava mig i min säng och dess ljuvlighet. Fråntogs min jobboskuld idag och huvudet mitt äro pryglat. Är såpass med i spelet nu att jag kan bemästra en kassa i så stor mån att det inte bildas en kö ut till horisonten. Svär dock innerligt över alla hundraelva varanter av bröd och tusen äppelsorter och deras nummer som ska läras in utantill. Kommer ligga och rabbla PLU-nummer som ett mantra i sömnen och drömma om kvisttomater och ekologiska gurkor.

Har tillagat min matlåda och planerat in hur kvällrutinerna ska förlösas så att jag spar in så mycket tid som möjligt, allt för att kunna se på Big Brother utan att det nalla på min nattsömn, det är finalvecka och det finns inget skam i att vara en BB-slampa. Sen är det åter dags imorgon, ingen vila bara pang på't igen, är ju en lärjunge nu.

frånvaro

Flydde fältet och bosatte mig i ett somrigt Göteborg några dagar. Solen sken som om det inte fanns någon morgondag och det gick att gå med bara ben tills det ljusnade. Grillat på klipporna, legat på rygg och tittat på en blå himmel i Slottsskogen, tagit båten ut på Skärgården, strosat på stan och åtit thaimat i gräset, utgång en sommarljummen kväll, avlagt ett kvällsbesök på IKEA för att fynda småprylar och äta förmånlig glass, fått sova och andas i takt med min hjärtevän, det är vad mina senaste dagar har bestått av.  Ville bara suga i mig allt och aldrig släppa taget om det. Kanske samlar känslan av sommar och stoppar den i en låda och tar fram den när jag vill känna något extra.   

Plockat upp min packning och hivat ner den i tvättmaskinen och gjorde detsamma med sängkläderna. Efter en vecka med ohämnat sällskap av mitt hjärta känner jag ett sting av saknad i bröstet, en övergivenhet som jag trodde jag lämnat bakom mig långt tillbaka i vår kärleksresa. Men nej, känner mig ömklig, vill omfamnas och inser att en veckas sällskap inte var tillräckligt. 

Ska ta mig tillbaka till vardagen, har hämtat ut mitt arbetsschema, ska iväg på ett träningspass, ska acceptera att vädret inte längre kommer vara oklanderligt denna vecka och att jag vaknar upp ensam, allt är lite som ett slag i ansiktet.




















änglar, finns dom?

Dagar blir till veckor, som blir till månader, som tillslut formar ett år som passerat. Det finns stunder i livet som man inte vet hur mycket det kommer påverka en, allt man vet är att man kommer förändras.

För när hela omgivningen krackelerar och tillvaron skevar är det okej att falla isär. Sen plockas man ihop igen och reser sig. För man måste få känna de känslor som är svåra att sätta ord på. Att lära sig att inte hålla kvar vid det oväsentliga, att ta vara på även de små ting, att andas och att älska. För det är okej att sakna, att skratta och att leva igen.

Vissa tror att man kommer till himlen, jag vet att ni stannar i hjärtat.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0